Vägen (låter oss längta)
(Peter LeMarc -87)

Det fanns en tid i början
Då vi dansade, jag och du
Då vi ömt höll om varann
Inte krampaktigt som nu
Då jag var fri att springa
Fast ändå stod jag kvar
Och vi var mycket visare
Vi hade alla svar
Nu känner vi oss plundrade
På nåt vi aldrig haft
I en husvagn av krom och plast
Där vi sitter fast

Vägen
Vägen låter oss längta
Men den far oss förbi
Medan vi står och väntar

Vi köpte denna husvagn
För våra sista droppar hopp
Vi for utan att veta vart
Bara att vi måste bort
Vi skulle söka oss ett bättre liv
Längs vägar utan slut
Men rastlösheten red oss
Du blev bitter, jag blev sjuk
Nu står vi i vår slutna borg
Utan några vänner
Och vi kanske inte ens
känner varandra längre

Vägen...

Jag tror att varje hjärta nånstans har ett hem
Men vi rusar vilset runt
Om och om igen
Men jag vet vi hittar dit nån gång
Och dessa hjul ska stanna
Men om vi då har funnit nåt
Då har vi tappat något annat

Vägen...