Blå taxibil
(Bok med blanka sidor -95)

Jag har gott om pengar
Jag betalar dej kontant
Men fråga inte vart jag ska
Du kan få mitt kort i pant
Om du vill höra på mej
Ska jag berätta om en man
En man jag känner ganska väl
Jag är faktiskt han
Jag hade fångat mina vålnader
Stängt in dom och gett dom namn
Men när jag blundade en liten stund
Kröp dom åter plötsligt fram
Ibland kommer natten som en kupa av tröst
Ibland som en slöja av sand
Det är svårt att andas, svårt att se
Och min bädd är satt i brand

Kör mej runt
Bara runt omkring
I din blå taxibil

För ett litet tag sedan
När mitt vatten låg så klart
Såg jag kärleken som obefläckat ren och underbar
Det finns dom som vågar tro det
Men den är inte vit
Lika solkig som ett fläckigt lakan
Lika vacker som ett lik
Men den har syresatt mitt blod nu
Lärt mej leva på en lögn
Jag har försökt att tvätta mina händer i den svarta snön
Jag vill skylla allt på slumpen
Tro att ödet driver mej
Men vi gör våra val i livet vare sig vi vet det eller ej

Kör mej runt
Runt i natten
I din blå taxibil

Jag har en nyckel på mej
Den leder till en port
Efter första gången jag öppnade den
Har allting gått så fort
Jag har en skitig skjorta
En gång var den vit
Jag har ett hem där dom jag älskar bor
Men jag hittar inte dit
För varje lögn går jag än mer vilse
Långt ut på detta hav
Som en sjöman söker ankringsplats
Som ett skepp som går i kvav
Det växer sjögräs på mitt hjärta
Min tunga är torr och grå
Låt mej färdas utan minne och flyta in i detta blå

Kör mej runt
I all evighet
I din blå taxibil