Bara när jag blundar
(Kärlek i Tystnadens Tid -07)

Jag hoppas den här sången når dej
Att du kan höra orden
Var du nu än är
Om så på andra sidan jorden
Kanske är det natt hos dej nu
Kanske är det solsken
Och du går runt i solglasögon
Fast du är som hösten
Om du kisar ut mot horisonten
Kan du kanske se mej
I en annan tid, en annan plats
Där jag går bredvid dej
I ekot av alla stjärnor
Kan du höra hur jag sjunger
Det här är ett farväl
Till alla timmar och sekunder

Jag tänker sällan på dej
I fall du undrar
Nästan inte alls
Bara när jag blundar
Du är som försvunnen
I skymundan
Minns dej knappast
Bara när jag blundar

Du var en vacker dröm
Men en dröm är en dröm likt förbannat
Och löftet om en möjlighet
Är vackrare än allt annat
Vackrare än verkligheten
Sanningen och lögnen
Det ligger en sorts odödlighet
Begravd i själva drömmen
Du är inte nån man älskar
Du är nån man saknar
Jag säger det till mej själv
Om och om igen innan jag vaknar

Jag tänker sällan på dej...

Två småungar i solen
Nånstans på andra sidan spegeln
Låt dom vara kvar där
Låt dom hissa sina segel
Som fångar mellan dom som dom är
Och dom som dom vill vara
Hur länge tror du dom står ut?
Du behöver inte svara
Jag bär mycket hellre
Läkta ärr än öppna sår
Så ingen avskedskyss
Inget ”vi ses nångång”
Innan jag går

Jag tänker sällan på dej...